She..

Rush.

Oh no, we're having guests and I'm too tired
to smile and talk and.. Die.

WHY?!!!

Shitasspommes vad tungt allting känns.
Tre timmars sömn bara för att man inte
kunde sluta läsa boken. En bok som aldrig
har uppskattats, en bok som fick mig att
inse mina faderskomplexer jag har.

Känslor känns både för komplicerat och
underbart. Men jag föredrar att visa dom
före någon annan för annars blir jag generad
och blyg och önskar att jag har aldrig sagt
något. För så var det under hela barndomen.
Mamma visade känslor, pappa med men endast
då han var full. Shitass jag är skadad.

Jag har triljoner konstiga frågor i mitt huvud och
det känns helt galet och vilt! Liksom varför sitter
jag här, ensam med ett glas vin ? Det känns alltför
konstig för att vara jag. Varför gick jag och la mig
vid tolv, när jag har alltid gått och lagt mig efter tolv, igår ?
Varför blir killar frånvarande när man vill dom något ?
Vin är aldrig bra för mig, tur att jag har en corona kvar.

Tomas Ledin - Del av mitt hjärta.

Folk som skippar frågetecken, punkt, komma o.s.v..
Skärp er!!

Storfetkärlek!

 

 

Dessa två böcker har blivit film.

Och om jag ska vara ärlig så vet jag inte hur många

gånger jag har sett dessa två filmer.

Däremot så slog mitt hjärta extra mycket igår när jag såg på dessa två filmer.

♥

Jag har ex antal blåmärken och sår från helgen.
Jag vet hur såren kom till men jag har inget minne
av det andra men full, det var jag. Shots är inget för
mig för det är något som jag ännu inte kan hantera.

I lördags så var vi på After i gamla stan. Kvällen började
bra och det var roligt men det slutade lite jobbigt.
Värst var det nog att det som hände kändes nästan som
hemma. Fast inte det värsta sorten. Men det var helt klart
ett minne för livet. Gårdagen var en sådan dag att man
nästan önskade sig livet ur en. Ont och bakis är fan ingen
najs kombination.

Jobb idag, får se när jag åker härifrån.
Sjuk har jag också blivit.