Help!

Min kära far var här i helgen. Han hade berättat för mamma om att han har sökt
hjälp. Hjälp för sitt missbruk. Det känns konstigt att han ens försöker för vi har bett
honom att söka hjälp i flera år och nu, nu när ingen vill ta kontakt med honom på grund
av allt svek, sorg och ilska så har han sökt hjälp. 

Mamma sa att han hade tårar i ögonen medans han hade berättat det här, att han mår dåligt.
Han hade sagt att han ville inte vara en snyltare, han vill inte vara den som kommer hit för att
få må bra, för att få skratta lite. Det är hemskt, jag är hemsk. Jag får dåligt samvete över detta. 
Jag får dåligt samvete över att jag är en sån dålig dotter som vet att han behöver oss men jag
har ignorerat det hela. Ha, allt för att jag ska må bra, för att jag ska få leva och skratta utan sorg.

Vi börjar dagen med Beatles och låten Help!.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0